Gott Nytt År 2018

Nyårslöften har jag inte haft på mååånga år, men nyårsönskningar har alltid jag vilket jag håller för mig själv.
Men sen tänkte jag ha en Nyårs-strävan detta året. Dvs inget man lovar, men som man vill försöka (sträva) att uppnå.
Det är att lyssna på mitt hjärta.
Att känna efter vad man själv vill snarare än vad typ som förväntas, bordes eller kanske ibland vågas. Tex kan det handla om att våga säga nej till saker trots att man förväntas göra det – det finns många sociala förväntningar i vårt samhälle! Att fokusera på de människorna som ger energi – förståelse och kärlek snarare än att ta energi och inte ge så mycket tillbaka. Det kan även handla om att våga göra saker trots risk att få ökad smärta/utmattning/ångest. I rimliga mängder så förståss, men det är nog viktigt ändå. Så himla lätt att bli tung i sinnet annars, om man inte (vågar) gör(a) det man egentligen tycker är viktigt. Men ibland var det så längesen man lyssnade på sitt hjärta att man knappt ens vet vad man vill… Man har glömt att tyda signalerna kanske man ska säga.

Iallafall.
Ut! Jag får ofta energi av att vara utomhus och vara lite aktiv. Jag vill hitta fina natur-ställen, att vandra, fotografera eller dricka kaffe på. Paddla är också nått jag gärna vill göra lite mer av. Sommaren 2017 blev inget tillfälle att paddla kanot eller kajak vilket jag älskar. Största anledningen till det var att jag ville göra det med Hans men han var inte intresserad av det. Jag tänkte om han bara nån gång lyckas låta sig övertalas kommer han älska det, att segla fram genom vackert landskap vid vatten är fantastiskt. Detta året 2018 ska jag försöka göra det ändå – själv om det så ska va. OBS inget löfte utan en …strävan 😉

Jag har ju som ni mycket väl vet haft en hel del problem med endon med tillhörande ryggont som gjort det svårt/läskigt att ge sig ut sista tiden/året/…åren. Men ändå har jag känt ett stort behov av att komma ut i naturen. Det är sällan ovärt ökad värk mm efteråt, oftast tycker man att det är värt ökad smärta och utmattning. Men det gäller att ta det lugnt. Ta mycket pausar och gärna ha möjlighet att ta någon “genväg” till bilen om det blir för outhärdligt. Det i sin tur gör att jag sällan vill ge mig ut på nya ställen, eftersom det är svårt att veta hur pass fysiskt ansträngande det är/hur terrängen ser ut samt eventuella genvägar har jag inte utforskat ännu. Men samtidigt är det just nu nya ställen jag vill till. Upptäcka. Vidga vyerna, både mentalt och rent geografiskt 😉

Vad gäller promenader har jag några väl beprövade favoriter – IKHP på Huskvarnaberget, Huskvarna, Stråkenleden och Gammelskogen Ryfors, Mullsjö. De är klara favoriter som jag återkommer till, minst en gång i månaden, även gällande Hassafall-leden och Rocksjöns naturreservat och Rocksjön runt. Men den sistnämnda är jag rätt less på pga sista kilometern går man bara ett tiotal meter ifrån E4:an som går parallellt, vilket är sådär lyckat i naturupplevelse-synpunkt.
Nedan redigerade bilder från Norrahammar – Åsasjön. En ytterligare återkommande favvo, där man kan variera längden på många sätt, men denna gång gick jag “hela” leden på 6 km. Längre än jag gått på länge.
Längst ner ett litet kollage av samma bilder i svart-blå-vitt!

1

5

2

3

4

 

10